Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

(Upphovsrättslagen, URL)

Departement
Justitiedepartementet L3
Utfärdad
1960-12-30
Ändring införd
SFS 1960:729 i lydelse enligt SFS 2026:1120
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2026-07-02

Huvudförfattare Helena Andersson jur.kand.

Upphovsrättslagen (URL) är den centrala lagen på upphovsrättsområdet. Den kompletteras av upphovsrättsförordningen och den internationella upphovsrättsförordningen.

Upphovsrättslagen gäller enbart inom Sverige. Inom EU pågår sedan flera år tillbaka ett arbete i syfte att harmonisera medlemsstaternas nationella bestämmelser. EU-medlemmarnas rättsordningar ska innehålla bestämmelser som säkerställer att immateriella rättigheter respekteras, såväl för utländska rättsinnehavare som för nationella. Dessa bestämmelser ska göra det möjligt att vidta effektiva åtgärder mot varje form av intrång i upphovsmannens ensamrätt.


An unofficial translation of the Copyright Act is available from the Government Offices


1 Kap. Upphovsrättens föremål och innehåll

Ensamrätt för en upphovsman att förfoga och bestämma över sitt verk har funnits i Sverige sedan år 1810. Upphovsrätten var då inskriven i tryckfrihetsförordningen.

Upphovsrättens utveckling har sin bakgrund i nordiska och europeiska överenskommelser; Bernkonventionen, Romkonventionen (av den 26 oktober 1961) och WIPO Copyright Treaty är internationella överenskommelser som inneburit betydande förändringar av den svenska upphovsrättslagen.

De senare årens svenska lagändringar som berört upphovsrätten, har sin bakgrund i EG-lagstiftningen, bland annat datorprogramsdirektivet (91/250/EEG), databasdirektivet (96/9/EEG), infosoc-direktivet (2001/29/EG) och sanktionsdirektivet (2004/48/EC), ibland kallat IPRED. De flesta internationella överenskommelser och EG:s rättsakter uppställer minimikrav som varje medlemsstat måste uppfylla. Men det finns även tvingade bestämmelser och som exempel kan nämnas artikel 5.1 i infosocdirektivet som gäller rätten att göra tillfälliga kopior av upphovsrättsligt skyddade verk.

De upphovsrättsliga bestämmelserna ger skydd för litterära och konstnärliga verk och för s.k. närstående rättigheter, se 5 kap. Till närstående rättigheter hör skydd för utövande konstnärers (t.ex. sångare, musiker, skådespelare) framförande av verk, framställare av ljud- och bildupptagningar (dvs. skiv- och filmproducenter) såvitt gäller deras upptagningar (t.ex. CD-skivor och filmer), radio-och televisionsföretag vad gäller deras utsändningar, framställare av kataloger och av fotografiska bilder.

I Sverige används enbart begreppet upphovsrätt. Begreppet copyright eller symbolen © har inte någon som helst juridisk betydelse men symbolen används i praktiken som en signal om att ett verk är skyddat av upphovsrätt.

Upphovsrätt uppstår formlöst, dvs upphovsmannen behöver inte göra någon formell anmälan eller registrering av sitt verk för att verket ska omfattas av upphovsrätt.

Upphovsrätten, både den ekonomiska rätten och den ideella rätten, innehas från början alltid av upphovsmannen oavsett om verket skapas privat eller inom ramen för en anställning. Arbetsgivaren kan normalt enbart erhålla upphovsrätten från sina anställda genom villkor i kollektivavtal/anställningsavtal. Om det inte finns några villkor för upphovsrätten i avtalen kan arbetsgivaren dock få rätt att nyttja verken om dessa tillkommit inom ramen för anställningen enligt den s.k. tumregeln (se exv AD 2002 nr 87). Detta gäller dock inte generellt för verk som lärare skapat, enligt det upphovsrättsliga lärarundantaget.

Det är värt att notera att för många verk som skapas inom en myndighets verksamhet uppkommer aldrig någon upphovsrätt varken för arbetsgivaren, den anställde eller för en extern uppdragstagare, se 9 §.

För datorprogram finns en uttrycklig reglering i 40 a §, enligt vilken upphovsrätten normalt helt övergår till arbetsgivaren.

1 §  Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket oavsett om det är

  1. skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal,
  2. datorprogram,
  3. musikaliskt eller sceniskt verk,
  4. filmverk,
  5. fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst,
  6. alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller
  7. verk som har kommit till uttryck på något annat sätt.

[S2]Till litterära verk hänförs kartor, samt även andra i teckning eller grafik eller i plastisk form utförda verk av beskrivande art.

[S3]Vad som i denna lag sägs om datorprogram skall i tillämpliga delar gälla även förberedande designmaterial för datorprogram. Lag (1994:190).

För att något ska ses som ett verk, och omfattas av upphovsrätt, krävs att det har s.k. verkshöjd och med det menar man att verket måste ha en viss särprägel/originalitet. Hur mycket ett visst verk måste skilja sig från ett annat för att uppnå verkshöjd avgörs utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Att ett verk går att förväxla med ett annat verk utesluter inte upphovsrätt; två liknande verk kan vara berättigade till upphovsrättslig samexistens.

Det krävs inte att verket måste uppnå någon viss form av kvalitet för att omfattas av upphovsrätt.

Paragrafens uppräkning av vad som ska ses som ett verk är inte fullständig. Som exempel på vad som kan vara ett verk kan nämnas:

Smycken, foton, leksaker, möbler, tygmönster, reklam, varumärken och kläder är ytterligare exempel på verk som normalt kan omfattas av upphovsrätt.

Enkla matrecept, nyhetsmeddelanden, formgivningen av bilar/båtar och skriftliga avtal är exempel på verk som normalt inte omfattas av upphovsrätt.

Upphovsrätten omfattar i stort sett aldrig verkets ämne, motiv eller idé, de tankar, erfarenhetsrön eller uppgifter om fakta som presenteras i verket.

Undantag från den här huvudregeln finns i 9 och 10 §§.

Se 49 § för regler som ger skaparen av kataloger och databaser ensamrätt även om de saknar verkshöjd.

  • NJA 1995 s. 164:Fråga om en stickad tunika varit skyddad enligt upphovsrättslagen och om den som saluhållit tunikan visat oaktsamhet.
  • PMÖD 2018:3:I mål om intrång i upphovsrätt har Patent- och marknadsöverdomstolen instämt i Patent- och marknadsdomstolens bedömning att en motorbåt var ett alster av brukskonst, dvs. ett upphovsrättsligt skyddat verk. Upphovsrättsintrång ansågs föreligga. De ansvariga bolagen förbjöds vid vite att vidta eller medverka till olika intrångsåtgärder. Patent- och marknadsöverdomstolen fastställde även att det förelåg ersättningsskyldighet för de intrångsgörande bolagen gentemot upphovsrättsinnehavaren.
  • NJA 2004 s. 149:Fråga om en ritning som innehöll två bilder av en golvskiva åtnjöt upphovsrättsligt skydd. 1 § andra stycket lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
  • NJA 1998 s. 563:Ritningar över byggnadsmoduler har ansetts med hänsyn till individuella särdrag vara upphovsrättsligt skyddade. 1 § 2 st lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
  • PMÖD 2019:19:Ett bolag som gjort gällande att det innehar rättigheterna till den elektriska ljusstaken Elflugan väckte talan mot ett annat bolag, som marknadsförde och sålde andra modeller av elljusstakar, och gjorde gällande dels upphovsrättsintrång, dels otillbörlig marknadsföring.
  • NJA 2015 s. 1097:För att en tv-utsändning av ett idrottsevenemang ska anses ha verkshöjd krävs att innehållet i sändningen i sådan mån går utöver vad som är givet utifrån de förutsättningar som följer av själva matchen eller tävlingen, att innehållet kan betecknas som resultatet av ett eget intellektuellt skapande.
  • NJA 2009 s. 159:Fråga om den s.k. Mini Maglite-ficklampan är skyddad enligt upphovsrättslagen som ett alster av brukskonst.
  • AD 2017 nr 12:Två arbetstagare har startat ett nytt, med arbetsgivaren konkurrerande, företag och därefter sagt upp sig. I det nya företaget har de använt sig av den tidigare arbetsgivarens databaser avseende vissa kontaktuppgifter. Fråga om arbetstagarna och det nya företaget brutit mot upphovsrättslagen och mot företagshemlighetslagen. Även fråga om arbetstagarna brutit mot lojalitetsplikten i anställningsförhållandet. Fråga också om beräkning av ekonomiskt skadestånd.
  • PMÖD 2018:32:Den huvudsakliga frågan i målet var om en inskränkning i ensamrätten avseende användning i rättsvårdens intresse (26 b § upphovsrättslagen) var tillämplig när en enskild person hade gjort utskrifter av fotografier och gett in som bevisning till en domstol utan samtycke från fotografen. Patent- och marknadsöver-domstolen fann att det var fråga om såväl exemplarframställning som spridning till allmänheten. Enligt domstolens bedömning kan en enskilds ingivande av bevis till domstol i och för sig omfattas av bestämmelsen i 26 b §. I det här fallet fann emellertid domstolen att agerandet inte var tillåtet, eftersom utskrifterna saknade relevans för det mål i vilket de åberopades som bevisning. Patent- och marknadsöverdomstolen gjorde undantag från huvudregeln och tillät därför överklagande.
  • NJA 2012 s. 483:Svensk domsrätt har ansetts föreligga när en svensk som är bosatt i Stockholm och bedriver sin verksamhet där har väckt skadeståndstalan mot ett norskt bolag avseende ekonomisk skada och ideell skada för olovligt tillgängliggörande av ett fotografi på internet. Även fråga om partssuccession.
  • PMÖD 2020:4:Tre personer åtalades för brott mot upphovsrättslagen och varumärkesintrång. Enligt åtalet hade de gjort intrång i målsägandens upphovsrätt till ryggsäcken Fjällräven Kånken och i målsägandens registrerade EU-varumärken genom att på en marknad i Hörby olovligen bjuda ut exemplar av ryggsäcken Fjällräven Kånken försedda med och utformade i enlighet med målsägandens varumärken. Patent- och marknadsdomstolen dömde samtliga tre för varumärkesintrång. Däremot ogillade Patent- och marknadsdomstolen åtalet för brott mot upphovsrättslagen eftersom domstolen fann att åklagaren inte visat att ryggsäcken Fjällräven Kånken är upphovsrättsligt skyddad.
  • NJA 1998 s. 838:Efter andra världskrigets slut fattades i Tyskland beslut om konfiskering av Adolf Hitlers kvarlåtenskap, bl a upphovsrätten till hans bok Mein Kampf, vilken sedermera överläts till Fristaten Bayern. Sedan ett svenskt förlag 1992 gett ut boken förs talan mot förläggaren angående intrång i den upphovsrätt som Bayern sålunda skall ha förvärvat. Det tyska konfiskationsbeslutet har inte tillerkänts verkan beträffande upphovsrätten i Sverige till boken. Fastän det inte anses klarlagt i målet att Bayern innehar upphovsrätten i Sverige till boken har ansvar för upphovsrättsintrång ådömts.
  • NJA 2000 s. 580:Åtal för brott mot upphovsrättslagen (1960:729) avseende handel med videospel har ogillats, dels därför att videospelen har ansetts inte vara filmverk, dels därför att befattningen med videospelen som datorprogram inte har ansetts innefatta rättshandlingar som är jämförliga med uthyrning. 1, 2, 19 och 53 §§ upphovsrättslagen.
  • AD 2015 nr 39:En arbetstagare har sagt upp sig och tagit anställning hos en konkurrent. Innan arbetstagaren slutade sin anställning överförde han väsentliga delar av arbetsgivarens kunddatabas till filer som sparades bl.a. på arbetstagarens personliga dator. Fråga bl.a. om kunddatabasen utgjort ett upphovsrättsligt skyddat verk eller omfattades av det s.k. katalogskyddet enligt 49 § upphovsrättslagen. Även fråga om arbetstagaren brutit mot företagshemlighetslagen.
  • NJA 1995 s. 631:Fråga om yrkande om interimistiskt vitesförbud enligt 53 a § upphovsrättslagen kan avslås därför att förbudet skulle få oproportionerliga skadeverkningar. Även spörsmål om sannolika skäl visats föreligga för intrång i upphovsrätt. En bankgaranti har inte godtagits som säkerhet eftersom garantin inte gällde fall då ett interimistiskt vitesförbud hävs genom beslut under rättegången eller slutligt beslut.
  • NJA 1990 s. 499:A lät på en landskapskarta illustrera turistattraktioner med teckningar. Fråga om vissa av teckningarna, som var förhållandevis enkla, hade sådan självständighet och originalitet att de hade upphovsrättsligt skydd.
  • RH 2009:18:Ett fotografi har ansetts åtnjuta upphovsrättsligt skydd enligt 1 § upphovsrättslagen (1960:729). Fråga om en tidning haft rätt att återge fotografiet sedan det förekommit i ett förundersökningsprotokoll som getts in till en tingsrätt.
  • RH 2002:69:Fråga om påföljd och skadestånd vid brott mot upphovsrättslagen genom s.k. piratkopiering av mycket stor omfattning av bl.a. dataspel och -program. Även fråga om förbudet mot reformatio in pejus.
  • NJA 1995 s. 256:Den s k nummerbanken utgör en på visst sätt systematiserad förteckning över i elbranschen förekommande artiklar och har som väsentlig och karakteristisk del sjusiffriga artikelnummer. Banken har ansetts åtnjuta upphovsrättsligt skydd. En sammanställning av artikelnummer ur nummerbanken har ansetts utgöra ett exemplar av denna och därmed ett intrång i upphovsrätten till banken.
  • NJA 1994 s. 74:Fråga om ett mönster avsett för dekorativa textilier, "Smultron", varit skyddat enligt upphovsrättslagen samt om intrång enligt samma lag skett genom ett senare framtaget jordgubbsmönster.
  • RH 1995:128:Brott mot upphovsrättslagen avseende alster av brukskonst (jackor). Fråga om verkshöjd, om det upphovsrättsliga skyddets omfång samt om intrång i upphovsrätten skett uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.
  • RÅ 2002:9:Ersättning som utbetalas till ett bolag, som framställt ett sceniskt verk inför en viss musikgrupps framträdande, för tillhandahållande av en föreställning, där musikgruppen framför verket och även annan personal medverkar, har inte ansetts undantagen från skatteplikt till mervärdesskatt enligt 3 kap. 11 § 1 mervärdesskattelagen (1994:200). Då musikgruppens framträdande bedömts som det huvudsakliga tillhandahållandet skall skattesatsen 25 procent tillämpas. Förhandsbesked angående mervärdesskatt.
  • RH 2016:2:Fråga om det finns tillräckliga skäl att tillgripa intrångsundersökning i bostadsutrymme.
  • NJA 1981 s. 313:Fotograf har framställt en fotografisk bild av ett antal personer grupperade på en teaterscen framför den scenografi (dekor) som av scenograf skapats för ett visst teaterstycke. Den fotografiska bilden har därefter av fotografen överlåtits för att användas som omslagsbild till en saluhållen grammofonskiva. Bilden har ansetts som exemplar av scenografin och fotografens förfarande som intrång i scenografens upphovsrätt till scenografin. 1 och 2 §§ samt 54 § 1 st lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
Ändrad: SFS 1992:1687 (om ändringar i de immaterialrättsliga lagarna med anledning av EES-avtalet m.m.), 1989:396 (om upphovsrätt och datorer), 1994:190 (Fotografirättens integration i upphovsrättslagen), 1970:488 (None)

2 §  Upphovsrätt innefattar, med de inskränkningar som föreskrivs i det följande, uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik.

[S2]Framställning av exemplar innefattar varje direkt eller indirekt samt tillfällig eller permanent framställning av exemplar av verket, oavsett i vilken form eller med vilken metod den sker och oavsett om den sker helt eller delvis.

[S3]Verket görs tillgängligt för allmänheten i följande fall:

  1. När verket överförs till allmänheten. Detta sker när verket på trådbunden eller trådlös väg görs tillgängligt för allmänheten från en annan plats än den där allmänheten kan ta del av verket. Överföring till allmänheten innefattar överföring som sker på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verket från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer.
  2. När verket framförs offentligt. Offentligt framförande innefattar endast sådana fall då verket görs tillgängligt för allmänheten med eller utan användning av ett tekniskt hjälpmedel på samma plats som den där allmänheten kan ta del av verket.
  3. När exemplar av verket visas offentligt. Offentlig visning innefattar endast sådana fall då ett exemplar av ett verk görs tillgängligt för allmänheten utan användning av ett tekniskt hjälpmedel på samma plats som den där allmänheten kan ta del av exemplaret. Om ett tekniskt hjälpmedel används är det i stället ett offentligt framförande.
  4. När exemplar av verket bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller annars sprids till allmänheten.

[S4]Med överföring till allmänheten och offentligt framförande jämställs överföringar och framföranden som i förvärvsverksamhet anordnas till eller inför en större sluten krets. Lag (2005:359).

Upphovsrätten består av två delar; förfoganderätten, dvs den ekonomiska delen av upphovsrätten, och den ideella delen, se 3 §.

Med förfoganderätt menas att upphovsmannen har ensamrätt att förfoga över verket. Av 2 kap. framgår vilka inskränkningar som finns i förfoganderätten och av 3 kap. framgår att förfoganderätten helt eller delvis kan överlåtas.

Med termen ”förfoga över ett verk” menas att upphovsmannen har exemplarrätt, framföranderätt, överföranderätt, spridningsrätt och visningsrätt.

Exemplarrätt innebär att enbart upphovsmannen har rätt att framställa exemplar av ett verk. Genom 2 stycket den här pragrafen klargörs att tillfälliga kopior, t.ex. i en dators arbetsminne, omfattas av upphovsrätt och i 11 § klargörs när andra personer än upphovsmannen har rätt att framställa tillfälliga kopior.

Framföranderätt innebär att enbart upphovsmannen kan bestämma när ett verk ska göras tillgängligt för allmänheten/offentliggöras för första gången. Framföranden som sker inom privatlivet innebär inte att ett verk är offentliggjort, vem som helst måste äga tillträde till visningen för att verket ska anses offentliggjort.

Överföranderätt innebär att enbart upphovsmannen kan bestämma när ett verk för första gången ska göras tillgängligt för allmänheten på trådbunden eller trådlös väg, t ex sändas i TV eller över Internet.

Ett verk kan göras tillgängligt för allmänheten på ytterligare två olika sätt; genom spridning av fysiska exemplar av verket och genom offentlig visning av verket.

När ett verk har gjorts tillgängligt för allmänheten av upphovsmannen, anses det enligt 8 § 1 st. vara offentliggjort. Konsekvensen av detta är att det är tillåtet för andra människor att använda verket enligt de bestämmelser som finns i 2 kap.

Äganderätten av ett exemplar av ett verk ger inte ägaren rätt att göra nya exemplar av verket (observera dock att var och en har rätt att göra ett eller några få exemplar för privat bruk enligt 12 §, men denna rätt är inte beroende av att man äger ett exemplar).

Det är ingen skillnad mellan att göra ett verk tillgängligt på Internet eller i något annat medium. Upphovsrättslagen ska alltså tillämpas oavsett vilken teknik som använts för att göra ett exemplar och oavsett i vilket medium verket offentliggjorts.

Prop. 2004/05:110: Paragrafen innehåller de grundläggande reglerna om de ekonomiska rättigheterna till ett verk. Den har behandlats i avsnitt 7 i den allmänna motiveringen.

  • RH 2013:27:Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom tillhandahållande av en fildelningstjänst (The Pirate Bay) inom ett datornätverk och om de medverkandes skyldighet att för intrånget betala ersättning enligt upphovsrättslagen (1960:729).
  • PMÖD 2019:19:Ett bolag som gjort gällande att det innehar rättigheterna till den elektriska ljusstaken Elflugan väckte talan mot ett annat bolag, som marknadsförde och sålde andra modeller av elljusstakar, och gjorde gällande dels upphovsrättsintrång, dels otillbörlig marknadsföring.
  • NJA 2015 s. 1097:För att en tv-utsändning av ett idrottsevenemang ska anses ha verkshöjd krävs att innehållet i sändningen i sådan mån går utöver vad som är givet utifrån de förutsättningar som följer av själva matchen eller tävlingen, att innehållet kan betecknas som resultatet av ett eget intellektuellt skapande.
  • AD 2017 nr 12:Två arbetstagare har startat ett nytt, med arbetsgivaren konkurrerande, företag och därefter sagt upp sig. I det nya företaget har de använt sig av den tidigare arbetsgivarens databaser avseende vissa kontaktuppgifter. Fråga om arbetstagarna och det nya företaget brutit mot upphovsrättslagen och mot företagshemlighetslagen. Även fråga om arbetstagarna brutit mot lojalitetsplikten i anställningsförhållandet. Fråga också om beräkning av ekonomiskt skadestånd.
  • NJA 2010 s. 559:Om inte annat klargjorts av upphovsrättsinnehavaren får det, vid ett avtal om upplåtelse av rätt att använda ett verk på förpackningen till en vara avsedd för vidareförsäljning till konsumenter, i regel anses vara underförstått att upplåtelsen även omfattar en rätt för producenten av varan och för försäljare i senare led att utnyttja förpackningen för marknadsföring på vedertaget sätt.
  • PMÖD 2018:32:Den huvudsakliga frågan i målet var om en inskränkning i ensamrätten avseende användning i rättsvårdens intresse (26 b § upphovsrättslagen) var tillämplig när en enskild person hade gjort utskrifter av fotografier och gett in som bevisning till en domstol utan samtycke från fotografen. Patent- och marknadsöver-domstolen fann att det var fråga om såväl exemplarframställning som spridning till allmänheten. Enligt domstolens bedömning kan en enskilds ingivande av bevis till domstol i och för sig omfattas av bestämmelsen i 26 b §. I det här fallet fann emellertid domstolen att agerandet inte var tillåtet, eftersom utskrifterna saknade relevans för det mål i vilket de åberopades som bevisning. Patent- och marknadsöverdomstolen gjorde undantag från huvudregeln och tillät därför överklagande.
  • NJA 2012 s. 975:Innehavare av ensamrätter att göra ett antal ljudböcker tillgängliga för allmänheten har ansökt om informationsföreläggande enligt upphovsrättslagen för en internetleverantör att vid vite ge information om namn på och adress till den som har registrerats som användare av en viss IP-adress, eftersom intrång i ensamrätterna påstås ha skett med användande av IP-adressen. Varken Datalagringsdirektivet eller Datakommunikationsdirektivet har utgjort hinder mot att meddela ett föreläggande. Även fråga om innebörden av uttrycket tillgängliggörande genom överföring till allmänheten och om beviskravet för informationsföreläggande.
  • PMÖD 2018:7:Ett företag registrerat på Isle of Man marknadsförde och sålde över internet kopior av designmöbler m.m. till kunder i bl.a. Sverige. Verksamheten, som var mycket välplanerad och välorganiserad, pågick under flera års tid och omsatte mycket stora belopp. Ett svenskt företag skötte transporter och lagerhållning i Sverige. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att tre av de tilltalade skulle dömas för brott mot upphovsrättslagen och varumärkesintrång till fängelse i 1,5–2 år. En fjärde tilltalad dömdes för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen till villkorlig dom och dagsböter. Bland övriga frågor fanns yrkanden om bl.a. skälig ersättning för det olovliga utnyttjandet av de upphovsrättsligt skyddade verken. Eftersom det fanns brister i målsägandenas utredning bestämde Patent- och marknadsöverdomstolen skadeståndet till den nivå som hade vitsordats av de tilltalade som i och för sig skälig.
  • NJA 1986 s. 702:Vid försäljning i en butik av TV- och radioapparater m m demonstrerades apparaternas ljudåtergivning för kunderna genom att musik spelades under korta stunder, 30 sekunder - en minut. Förfarandet har ansetts innebära intrång i upphovsmännens rätt att göra verken tillgängliga för allmänheten (2 § upphovsrättslagen). En styrelseledamot och firmatecknare - tillika anställd i det aktiebolag som drev butiken - har ansetts handla oaktsamt och till följd härav ålagts att utge skäligt vederlag för det intrång i upphovsrätten som ägt rum i bolagets verksamhet.
  • NJA 2005 s. 510:En upphovsman har upplåtit mångfaldigande- och spridningsrätt till verk till ett bolag som försätts i konkurs. Fråga om massaansvar för försäljningsroyalty uppkommer när konkursboet överlåter vid konkursutbrottet befintligt lager av verk.
  • PMÖD 2016:9:Mål om ansvar för brott mot upphovsrättslagen m.m. samt skadestånd på grund av intrång. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att det inte är ett upphovsrättsligt relevant förfogande att för kommersiellt ändamål lagra varor försedda med upphovsrättsligt skyddade verk samt att själva lagringen inte heller utgör straffbart försök till brott mot upphovsrättslagen. Den tilltalade har frikänts i viss del. Prövning har skett i vad mån frikännandet påverkat den tilltalades skyldighet att betala skälig ersättning och ersättning för ytterligare skada, när ersättningsyrkandet också grundat sig på varumärkesintrång beträffande samma varor.
  • NJA 1998 s. 838:Efter andra världskrigets slut fattades i Tyskland beslut om konfiskering av Adolf Hitlers kvarlåtenskap, bl a upphovsrätten till hans bok Mein Kampf, vilken sedermera överläts till Fristaten Bayern. Sedan ett svenskt förlag 1992 gett ut boken förs talan mot förläggaren angående intrång i den upphovsrätt som Bayern sålunda skall ha förvärvat. Det tyska konfiskationsbeslutet har inte tillerkänts verkan beträffande upphovsrätten i Sverige till boken. Fastän det inte anses klarlagt i målet att Bayern innehar upphovsrätten i Sverige till boken har ansvar för upphovsrättsintrång ådömts.
  • NJA 2000 s. 580:Åtal för brott mot upphovsrättslagen (1960:729) avseende handel med videospel har ogillats, dels därför att videospelen har ansetts inte vara filmverk, dels därför att befattningen med videospelen som datorprogram inte har ansetts innefatta rättshandlingar som är jämförliga med uthyrning. 1, 2, 19 och 53 §§ upphovsrättslagen.
  • NJA 1985 s. 807:Fråga om ersättning för ideell skada på grund av olovligt utnyttjande av tidningsartikel för viss marknadsföringsåtgärd. 54 § 2 st upphovsrättslagen.
  • PMÖD 2018:6:I ett mål angående vårdnad om barn hade modern som skriftlig bevisning gett in en kopia av en inte sedan tidigare offentliggjord eller utgiven text författad av fadern och vid huvudförhandlingen i vårdnadsmålet föredrogs texten bakom stängda dörrar. Efter att vårdnadsmålet hade avgjorts väckte fadern talan mot modern och yrkade ersättning för intrång i hans ensamrätt till texten. Fadern gjorde i Patent- och marknadsöverdomstolen gällande att modern gjort intrång i hans ensamrätt till texten genom att olovligen ha gjort en kopia av texten och sedan skicka in kopian till en domstol. Faderns talan innefattade intrångspåståenden i form av exemplarframställning och tillgängliggörande för allmänheten genom spridning alternativt överföring av texten till allmänheten.
  • NJA 1995 s. 631:Fråga om yrkande om interimistiskt vitesförbud enligt 53 a § upphovsrättslagen kan avslås därför att förbudet skulle få oproportionerliga skadeverkningar. Även spörsmål om sannolika skäl visats föreligga för intrång i upphovsrätt. En bankgaranti har inte godtagits som säkerhet eftersom garantin inte gällde fall då ett interimistiskt vitesförbud hävs genom beslut under rättegången eller slutligt beslut.
  • NJA 2010 s. 135:Upphovsrätt. Fotografiska bilder som med fotografens samtycke funnits på en webbplats har under en tid funnits även på en annan webbplats såsom del i en kundreferens. Fråga bl.a. om fotografierna genom att ha gjorts tillgängliga för allmänheten på den första webbplatsen ska anses ha utgivits och om fotografierna på den andra webbplatsen har utgjort en oväsentlig del av en bild i den mening som avses i 20 a § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.